Filosofiska Smådåd

Filosofiska Smådåd header image 1

Name-Drop Databas

December 29, 2013

Här nedan kommer Simon att göra en kort beskrivning av alla filosofer eller filosofiskolor som vi råkar namedroppa i våra diskussioner.

 

Anselm av Canterbury (1003-1109) var en italiensk teolog och filosof. Inom filosofihistorien är han mest känd för att vara den första som formulerade det ontologiska gudsbeviset. Med det ontologiska gudsbeviset försöker man bevisa Guds existens på a priori grunder dvs. ett bevis som inte kräver någon erfarenhet. I korta drag så går det ut på att Gudsbegreppet innehåller en referens till det mest perfekta som kan tänkas. Eftersom att existera är mer perfekt (givet en vis typ av världsbild, bland annat en platonsk ontologi) så refererar vår idé om Gud till något existerande alltså existerar Gud. Enligt vittnesmål från en samtida munk så ska Anselm fått insikt om beviset när han bad strax efter midnatt. Vid stunden av insikt hade han fångats i en stor eldboll och börjat brinna. Men det konstiga enligt vittnesbäraren var att ”Anselm inte brukade be vid den tiden på dygnet”. 

Aristoteles (384-322 f.vt) var en av de tre stora grekiska filosoferna under antiken (där Sokrates och Platon är de andra). Aristoteles var lärjunge till Platon och studerade på akademin men startade sedan sin egen skola Lykeion som var mer empiriskt inriktad än akademin. Han är grundaren till en mängd olika vetenskapliga och filosofiska discipliner som fysik, biologi, logik (för ingen innan Aristoteles hade en konsekvent sammanhängande tankegång) och metafysik. Han skrev mängder av texter och var känd för att skriva väldigt vackert. Dock brändes i stort sätt allt han har skrivit och det enda som finns kvar för eftervärlden är olika typer av föreläsningsanteckningar. Aristoteles var Alexander den stores mentor. Den aristoteliska filosofin fick ett uppsving under medeltiden till den höga grad att han refererades till av de lärda endast som ”Filosofen”. Det här innebär att Aristoteles tankar har ett finger med i spelet i allt positivt och negativt som gjordes på en intellektuell nivå under stort sätt hela medeltiden. Hans filosofi kan ses som en Guldlock teori där han oftast hamnar i mitten av alla filosofiska dispyter och han förespråkade medelvägen. Aristoteles teorier är än i dag så pass inflytelserika att filosofer fortfarande använder hans skrifter i sin forskning.

Cassirer, Ernst (1878-1945) var en tysk filosofi och nykantian. Cassirers filosofiska verksamhet berör allt från epistemologi, vetenskapsfilosofi, matematisk filosofi, estetik, etik, historisk filosofi och kulturstudier. Denna bred är nästintill unik för en 1900tals filosof. Hans filosofiska projekt startar från en förnekelse av Kants vetenskapsfilosofi. Kant menade att vi har en värld som filosofin och vetenskapen succesivt förstår bättre och bättre dvs. han såg den filosofiska och vetenskapliga historien som ett kumulativt projekt ämnat klargöra hur världen är beskaffad utan att kunna nå säker och fullständig kunskap om den. Det här följer av Kants syntetiska a priori. Cassirer vänder sig emot det här. Istället menar han att filosofihistorien ska ses som en historisk process där filosofin försöker förstå sig själv och dess frågeställningar. Till detta menar han att vi inte kan forma någon filosofisk grund eller något grundsystem utan hänsyn till denna historiska utveckling. Det här innebär att han kom att förneka att det kan finnas någon absolut a priori kunskap dvs. en viss kunskap som vi kan veta innan erfarenheten och som stämmer för alla tider och platser. Istället postulerar han en ”relativa a priori” kunskap vilket innebär att vi kan ha kunskap om vilka begrepp som relativt ett givet teoretiskt system är primärt till detta och betingar dess karaktär. Här ser vi hur Cassirer med sin historiska filosofi är förankrad i den kontinentala filosofitraditionen och med sin relativa a priori förankrad i den moderna logiken som utvecklades inom den analytiska traditionen. Ur detta formulerade Cassirer sin teori om symboliska former. Han menade att människan är ett symbolanvändande djur. Likt de begrepp som är primära och konstituerande för ett teoretiskt system kan vi se hur olika symboler är konstituerande för den kulturella värld som vi människor befinner oss i och förstår oss själva igenom. Cassirer var även professor i Göteborg mellan åren 1935-41.

Descartes, René (1596-1650) var en fransk filosofi och matematiker. Han anses vara den ”moderna filosofins fader”. Hans verk ”Avhandling om metoden” från 1637 och ”Betraktelser över den första filosofin” från 1641, ses som ett avstamp från den grekiska filosofin som dominerade på medeltiden. Descartes formalisering av många filosofiska problem som kropp-själ problemet är utgångspunkten för de flesta filosofiska undersökningarna inom metafysik, epistemologi och medvetandefilosofi som bedrivs idag. Descartes ses även som den första av rationalisterna, en filosofisk skola som utgår från att grundbulten för all vår kunskap ligger i användning av förnuftet dvs. inte beroende på några sinneserfarenheter. Inom filosofi är Descartes mest känd för formulering ”Cogito, Ergo Sum” jag tänker alltså är jag, samt hans metafysiska teori ”cartesiansk substansdualism” som menar att kropp och själ är två olika sorters substanser som inte kan interagera med varandra. Inom fältet matematik är Descartes känd som skaparen av analytisk geometri dvs. projiceringen av punkter på x- och y-axel (även kallat det cartesianska koordinatsystemet) vilket möjliggör att lösa geometriska problem genom en algebraisk metod.

Engels, Friedrich (1820-1895) var en tysk filosof, journalist, kapitalist och mest känd som Karl Marx främste vapendragare. Engles och Marx skrev flera texter ihop och efter Marx dog så slutförde Engels volym 2 och 3 av Kapitalet. I Engels eget filosoferade la ha grunden för den dialektiska materialismen. Den dialektiska materialismen skiljer sig från klassisk materialism (eller vulgära materialism som Engels kallade den) som menar att världen består enbart av kroppar i rörelse. Istället postulerar den dialektiska materialismen en hierarki av olika nivåer i verkligheten. Dessa nivåer är bl.a. den fysiska, den organiska, och den kulturellt-historiska etc. De högre nivåerna är av nödvändighet betingade av de lägre nivåerna, men ej reducerbar till dem.  Den historiska materialismen berör alltså en av verklighetsnivåerna i den dialektiska materialismen.

Feuerbach, Ludwig (1804-1872) var en tysk filosof. Han studerade bl.a. under Helge him self och tillhörde senare de yngre hegelianerna. Många av hans filosofiska verk centrerade kring en kritik av religionen. Det var han som myntade ”människan är vad hon äter”.

Fichte, Johann Gottlieb (1762-1814) var en tysk filosof som var väldigt lik Kant i både teori och idé, men samtidigt försökte utveckla den senares teori. 1790 fick han med rekommendation från Kant en av sina texter publicerad. Han valde att publicera texten anonymt och på grund av att hans teori och stil var så lik Kants så trodde folk att det var Kant som hade skrivit den.

Galileo, Galilei (1564-1642) var en italiensk matematiker och vetenskapsman. Han är en av grundläggarna till den klassiska fysiken och med sin forskning bidrog han till att både aristotelisk fysik och ptolemaisk astronomi förkastades.

Hegel, Georg Wilheim Friedrich (1770-1831) var en tysk filosof. Hegel var en av de få filosofer som lyckades få sin samtid och tiden efter sig att bara diskutera hans filosofi… Hegel menar att… jag vågar inte säga något mer substantiellt om honom då jag i ärlighetens inte förstår mig på vad han sa. Men det får vi fixa med ett framtida avsnitt =)

Hume, David (1711-1776) var en skotsk filosof och kulmen på den klassiska empirismen. Hume ses som den mest moderna av upplysningsfilosofierna. Han var en uppskattad historiker och ansågs väldigt charmig. Många av Humes filosofiska teser inom både epistemologi, metafysik, etik och religionsfilosofi sågs av hans samtid som väldigt kontroversiella. Mest kontroversiellt var hans analys av kausalitet. Hume menade att när vi ser exempelvis två biljardbollar kollidera så upplever vi aldrig någon kausalitet. Det enda vi ser är att den ena bollen kommer väldigt nära den andra och sen börjar den andra att röra sig. Det är alltså inte så att vi ser att den första bollen orsakar den andra bollen att röra sig. Dock kommer vi av vaneskäl tolka det på det viset. Ur det här följer Humes induktionsproblem. Kortfattat uttrycker induktionsproblemet att man inte kan göra några universella slutsatser utifrån singulära observationer. Man kan alltså inte säga: ”Alla vita svanar jag eller någon annan har sett har varit vita, därför är alla svanar vita.” Det här bekräftades dessutom när man i Australien upptäckte att det fanns svarta svanar. Konsekvensen av det här är att vi enligt Hume inte kan vara säkra på att solen kommer gå upp imorgon eller att naturlagarna kommer gälla om en timma om vi bara baserar vår vetskap på att det historiskt alltid har varit så att solen går upp på morgonen eller att naturlagarna hittills alltid har fungerat. Inom moralfilosofi är Hume känd för det naturalistiska felslutet ”att vi inte kan härleda ett bör från ett är” dvs. vi kan inte gå från en deskriptivt uttalande om något till hur något bör vara. Exempelvis är det ett logiskt felslut att säga ”det gör ont att bli slagen, därför bör man inte slåss”. Det finns stora anledningar att tro att Hume var influerad av Buddistiskt tänkande, som han stötte på under sin tid i Frankrike. Humes teori om att jaget bara är ett knippe av upplevelser är slående likt den Buddistiska synen på jaget.

Kant, Immanuel (1724-1804) anses vara en av historiens största och mest inflytelserika filosofer. Hans tre stora verk är ”Kritik av det rena förnuftet” (1781), ”Kritik av det praktiska förnuftet” (1788) och ”Kritik av omdömeskraften”(1790). Hans filosofiska insatser ses som en vattendelare inom många filosofiska områden, exempelvis epistemologi, metafysik, etik och estetik. Några av de sakerna han är kändast för är 1) Att han skriver helt obegripligt. 2) Han grundade den transcendentala idealismen som menar att vi bara kan nå kunskap om fenomenen dvs. hur saker och ting uppträder för oss. Tack vare det att vi bara har tillgång till den fenomenella världen så kan vi aldrig veta något om tinget-i-sig dvs. hur världen är utanför våra erfarenheter. Däremot verkar våra mentala fakulteter vara av ett sådant slag att våra upplevelser alltid följer ett bestämt mönster exempelvis: vi upplever allt i tid och rum (åskådningsformerna), dessutom så är vår förståelse av upplevelserna ordnade enligt de fyra förståndsformerna/kategorierna kvalitet, kvantitet, relation och modalitet. Genom det här så menar Kant sig kunna besvara Humes kritik om att vi aldrig upplever kausalitet. Kant säger att även om vi aldrig kan veta om det finns kausalitet ute i tinget-i-sig världen så är den fenomenella världen alltid strukturerad efter orsak och verkan på grund av hur våra mentala fakulteter är beskaffade. 3) Kant kom på det kategoriska imperativet som en del av hans pliktetik: ” Handla som om maximen för din handling genom din vilja skulle kunna bli allmän naturlag.” Mumintrollet skapades med Kant som förebild.

Leibnitz, Gottfried Wilheim (1646-1716) var en tysk filosof och allvetare. Han var en företrädare för den rationalistiska skolan. Han publicerad endast en bok ”Theodicén” (1710). Han publicerade en annan bok vilket var en kritik av Lockes filosofi, men när han fick höra om Lockes bortgång så tog han tillbaka boken för publikation. Han skrev däremot väldigt mycket och många av hans opublicerade avhandlingar och brev har blivit klassiker inom både filosofi och vetenskapshistorien. Hans brevkorrespondenser omfattar upp till 15000 brev till över 1000 mottagare. Några av dessa mottagare var Spinoza och Newton. Filosofiskt är han mest känd för två saker. Det första är hans tes att vi lever i den bästa av alla möjliga världar något som Voltaire gör narr av i sin pjäs Candide. Det andra är hans idealistiska teori om monader. Monader är världens byggstenar. Monader har ingen tidslig eller rumslig utsträckning och kan därmed inte förstöras på något vis. Monader kan inte påverka varandra och varje monad innehåller allt som finns och som någonsin kan finnas inom sig. Jokern i leken är Gud som sätter monaderna i harmoni.

Locke, John (1632-1704) var en brittisk filosof och medicinare. Han ses som den första empiristen. Hans texter ”Essay Concerning Human Understanding” och ”Two Treatises on Government” ses som klassiker inom både kunskaps och politisk filosofi.

Meinong, Alexius (1853-1920) var en österrikisk filosof som studerade under Brentano (vilket även Freud och Husserl gjorde). Han presenterade en universell objektsteori som skulle lösa referensproblemen till icke-existerande objekt. Han menade att alla våra tankar måste riktas mot något objekt, som har just de egenskaper som vi tänker oss att det har. Några av dessa objekt existerar. Andra objekt existerar inte, men kan ändå förekomma i våra tankar. Det här har gjort att han i den moderna debatten (kanske orättvist) har blivit något av en hovnarr då han kunde prata om ”det existerande guldberget som inte existerar” eller att det finns, i någon tolkning av ordet "finns", omöjliga runda fyrkanter. (Till Meinongs försvar så hade vi podcastare en lärare som har berättat att han en gång var på en filosofikonferens där en föreläsare berättade att han en gång hade drömt att han såg en rund fyrkant). Meinong hade en gammal hederlig filosofisk brevväxling med Russell.

Nagel, Thomas (1937-) är en serbisk/amerikansk filosof. Nagel är en av de stora namnen i flera av de moderna filosofidebatterna. Han är bland annat försvarat objektiv sanning i hans teori om ”utsikten från ingenstans”. Men mest berömd är han troligtvis för sitt tankeexempel ”hur är det att vara en fladdermus” som ses om ett motbevis till att vi kan med dagens naturvetenskapliga teorier och koncept få svar på alla medvetandefilosofiska frågor. I korthet ber Nagel oss att tänka på vad vi kan lära oss om hur fladdermöss fungerar. Vi kan tänka oss att vi kan kartlägger fladdermöss fysiologi till sista neuron. Men oavsett denna kunskap om hur fladdermöss fungerar kommer vi aldrig att få reda på hur det är eller känns att navigera via ekolokalisering.  

Plantinga, Alvin, (1932-) är en amerikansk filosofi som är mest känd för sina modallogiska varianter av det ontologiska Gudsbeviset.

Platon (ca 428 – ca 348 f.vt) är i mångt och mycket filosofernas filosof. Det har sagts att all filosofi de senaste 2000 åren är enbart fotnoter till Platons verk. Platon skrev sina texter i dialogform där huvudpersonen alltid var Sokrates, som även var Platons lärare. Platon grundade sin egen skola Akademin vilket burkar ses som Europas första universitet. Filosofiskt är Platon känd för sin formlära (kallades idéläran när vi pluggade). I korthet säger formläran att: likt en bild på en häst (och då menade Platon en bild tagen med en dålig mobilkamera) ger en hint om, men inte en verklig bild av, en häst så är våra sinnesintryck bara skuggbilder av den ”verkliga världen”. Den verkliga världen är en oföränderlig och sann värld där formerna befinner sig. Vi kommer ursprungligen från denna idé- eller formvärld, men när vi föds så glömmer vi bort de sanna formerna. Men när vi till exempel ser en häst så påminns vi om hästens form eller hästens idé på samma sätt som vi påminns om en häst när vi ser en bild på en häst. Den ursprungliga formen är godhetens från vilken alla andra former eller idéer härstammar ifrån.

Platons idealstat: I ett av Platons kändaste verk ”Staten” gör han, i hop om att förstå hur en god människa ska vara, en liknelse mellan själen och en stat/ett samhälle. Här går han i detalj igenom hur den perfekta staten ska fungera, vilket slutar med att staten ska styras av filosofkungar med nästan en livstids utbildning bakom sig. Många har tagit hans teori om den perfekta staten väldigt bokstavligt och han har fått mycket kritik bl.a. av Popper för att förespråka ett totalitärt styrelseskick.

Popper, Karl Raimond (1902-1994) var en österrikisk filosof som pga. andra världskriget flydde till Storbritannien. Han är mest känd för sin vetenskapsfilosofi där han menade att ett nödvändigt villkor för att något ska klassas som en vetenskaplig aktivitet eller en vetenskaplig teori är att den i princip ska kunna falsifieras. Det här innebär att teorier som är principiellt icke-falsifierbara skall ses som pseudovetenskap. Som exempel på pseudovetenskap nämner han bland annat psykoanalys, marxism och astrologi. Inom politisk filosofi är Popper även känd för sitt verk ”Det öppna samhället och dess fiender” (1945) där han pekar på vikten av att ha en demokratisk dialog.

Robinsson, Howard (1942-) är en brittisk medvetandefilosof , filosofihistoriker och metafysiker.

Russell, Bertrand Arthur William (1872-1970) var en engelsk filosof, logiker och samhällskritiker. Russell ses som en av de tidiga frontfigurerna inom den analytiska filosofitraditionen. Hans största verk, som han skrev tillsammans kollegan Whitehead, heter Principia Mathematica. Han har även gjort stora bidrag inom språkfilosofi och speciellt hur vi ska förstå oss på språkets förmåga att referera. Russell fick sitta i fängelse två gånger för sina pacifistiska aktioner.

Schopenhauer, Arthur (1788-1860) var en tysk filosof som brukar ses som en blandning av Kants transcendentala filosofi och buddism. Schopenhauer var en mycket briljant filosof (i alla fall enligt Kristoffer som gillar att läsa honom) men är tyvärr ihågkommen mest för sin bitterhet över att han i sin samtid fick leva i skuggan av Hegel. Schopenhauers filosofi är väldigt bred, men det han är kändast för är att han i sin teori ersatte Kants tinget-i-sig med ”Viljan” som är en opersonlig, obetingad och blind vilja. Schopenhauer menade att den värld som vi ser omkring oss egentligen är ett bländverk. Bortom denna falska skenverklighet finns egentligen bara ett enda ting: den blinda mystiska kraft som Schopenhauer kallar "Viljan".  

Smith, Arthur David är en brittisk filosof. Smith är undertecknads favoritfilosof. Hans sätt att bedriva filosofi är otroligt inspirerande. Hans bok ”The Problem of Perception” från 2002 ändrade mitt (och vad jag förstår även Kristoffers) sätt att se på filosofi. Smith gör sitt allra yttersta för att få motståndarens argument att bli så bra som möjligt till den extrema grad att han gör om motståndarens argument till mycket bättre än de hade tänkt sig dem. Smith är en av få filosofer som är riktigt påläst inom både den kontinentala och den analytiska filosofitraditionen. Han har gjort sig ett namn inom perceptionsfilosofi. För omvärldens nackdel så är även han belastad av publish or perish -kulturen som hör till det akademiska livet, vilket gör att hans fokus oftast har varit på tekniska/akademiska spörsmål.

Sokrates (ca 470-399 f.vt) är den mytomspunna huvudpersonen i alla Platons dialoger och Platons lärare. Sokrates skrev ingenting själv. Han är skaparen av den sokratiska metoden som går ut på att be sin motpart ge några exempel och en definition av något ämne exempelvis: vad är rättvisa. Sedan genom en serie frågor testar Sokrates sin motpart till att inse att definitionen oftast är väldigt naiv. Sokrates är känd för att han inget visste och att han blev dömd till att ta sitt liv genom att dricka en bägare med giftigt odört.

Spinoza, Baruch de (1632-1677) var en nederländsk filosof och tokrationalist. Spinoza blev anklagad för att vara ateist, trots att han menade att välden består endast utav en enda sak: den enda singulära substansen a.k.a. Gud.

Stoicismen är en grekisk-romersk filosofitradition från ca 300 f.vt. till 200 e.vt med frontfigurer som Zenon från Cypern. Idag pratar man oftast bara om stoicismens etiklära som grundar sig på idealet av den vise. Den vise är i överensstämmelse med sig själv, naturen och förnuftet vilket råkar vara samma sak. Den vise är därmed inte en produkt av sina omständigheter, då den vise är med sitt förnuft är kejsare över sina känslor och impulser.

Trancedentalidealism: Namnet på Kants egen lära som menar att vi aldrig kan få kunskap om tinget-i-sig dvs. hur världen är beskaffad utanför vår förnimmelse av den.